Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

2. Vardagens val

Våra kläder blir allt mer plastiga

Syntetkläder blir allt vanligare, och det är en utveckling som både ställer till och löser problem. Negativt är en ökad spridning av mikroplaster, positivt är att de ofta är lätta att tvätta och hålla fräscha.

I Sverige köper vi i genomsnitt 13 kilo kläder per person och år.

Bomull är den vanligaste fibern i kläder men trenden är att syntetmaterial som fleece, nylon, polyamid, akryl och lycra ökar. Gemensamt för dem är att de räknas som plastmaterial.

Att syntetfibrer blir vanligare har en del negativa effekter. En är att de, vanligtvis men inte nödvändigtvis, är producerade av olja. En annan är att de bidrar till en ökad spridning av mikrofibrer. Att en syntetfiber är oljebaserad betyder inte självklart att den är sämre än naturbaserade fibrer som bomull och viskos.

Mistra Future Fashion publicerade våren 2019 två rapporter där de jämförde olika textila fibrers miljöpåverkan med varandra. En slutsats var att det som avgör om en fiber är bra eller inte beror mindre på fibern i sig, mer på hur hela produktionskedjan och användningen ser ut.

– För att räkna ut den totala miljöpåverkan av ett plagg kan man inte bara titta på material, lika viktig är att undersöka vilka resurser som har använts för att framställa plagget, säger Sandra Roos som är en av forskarna bakom rapporterna.

Problemet är att det just nu inte finns tillräckligt med data för att vi enkelt ska kunna avgöra vilken fiber som är bäst. För att göra det måste fler faktorer vara kända, såsom land- och vattenanvändning, el-mix, processeffektivitet och kemikalieåtervinning, inom och mellan fibertyper. Det betyder att det är mycket svårt för en vanlig kund, och för mindre företag, att på egen hand göra ett välgrundat miljöval.

Syntetkläder sprider mikroplast

Mistra Future Fashion

Stäng

Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion var under åren 2011 till 2019 ett av världens största forskningsprogram om hållbart mode. Visionen var ett systemskifte i modeindustrin via cirkulära processer och nya tankesätt.

Läs mer: www.mistrafuturefashion.com

Ett odiskutabelt faktum är att syntetfiber släpper ifrån sig stora mängder mikrofibrer, värstingen är kläder i fleece. En svensk studie från 2015 visar att en fleecetröja förlorar 0,5 procent av sin vikt under de första fyra tvättarna, jämfört med 0,1 procent för vanlig polyester.

Professor Mikael Skrifvars på Textilhögskolan i Borås menar att konsumenterna kan hjälpa till med att minska spridningen av mikrofibrer genom att ändra tvättbeteende.

– Fördelen med syntetfiber är att de är lätta att tvätta. Därför behöver de inte gå i långa tvättprogram som sliter på materialet och gör att fler mikrofibrer lossnar. Oftast räcker det med ett snabbprogram, eller varför inte bara skölja upp plaggen för hand?

Andra råd är att vi ska torktumla mindre eftersom det sliter på kläderna, och ju äldre och mer slitna textilierna är, desto fler fibrer kommer att lossna.

– Över huvud taget är vi lite hysteriska när det gäller tvätt av kläder. I många fall räcker det att vädra dem en stund för att de ska bli fräscha igen.

Svenskarnas klädinköp är den produktgrupp som genererar de största koldioxidutsläppen efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.

Grundregeln för den som vill vara maximalt miljövänlig är att använda alla plagg, oavsett om de innehåller plastmaterial eller inte, så länge det bara går. Om vi skulle använda våra kläder tre gånger längre jämfört med idag minskas både klimatpåverkan och vatten­användningen med två tredjedelar.

läs mer om Vardagens val

visa
göm