Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

4. Återvinning

”Plast används på fel sätt idag”

Om plasten ska ha en roll i en cirkulär ekonomi räcker det inte med ökad materialåtervinning, säger Mattias Lindahl programchef för forskningsprogrammet Mistra REES.

– Antalet plastsorter måste bli färre, produkter måste utformas för återanvändning och återvinning, och plast ska användas där det verkligen behövs, inte på ställen där andra material är bättre lämpade.

Är plast ett bra eller dåligt material?

– Plast är både ett jättebra och problematiskt material. Många människor tror att bara för att EU och många andra börjat prata om cirkulär ekonomi har vi löst allting. Men i stort sett ingenting har hänt i praktiken, tidigare kallade vi det avfallshantering. Vi har fortfarande inte ändrat och förbättrat produkterna eller systemen, inte minst gäller detta för material­återvinningssystemen. De är fortfarande ineffektiva, och leder till att material förstörs eller kraftigt försämras när de blandas med andra material.

Vad är det stora problemet?

– Framförallt använder vi plast till fel applikationer och vid fel tillfällen. Plast är ett långlivat och beständigt material. Det blir ett problem eftersom vi främst använder plast i billiga produkter med kort livslängd, som säljs i stora volymer, exempelvis förpackningar. Ofta blir dessutom plasten kontaminerad under användningen, exempelvis i matförpackningar. Allt detta, i kombination med att de enskilda plastprodukterna ofta inte väger så mycket, gör att incitamenten för materialåtervinning blir låg eller helt obefintlig.

Om matetrialåtervinningsgraden ökar, skulle plasten då kunna ingå i en cirkulär ekonomi?

– Plastindustrin håller på att kidnappa begreppet cirkulär ekonomi och pekar på att plasten kan återvinnas. Att använda begreppet cirkulär ekonomi är inte en lösning på plastproblematiken. De facto är materialåteranvändningen väldigt låg, det mesta bränns och fortfarande används främst jungfrulig plast i nya produkter.

Men även i ett system med höga nivåer av återvinning tappar vi mycket material över tid. Även om vi teoretiskt tänker oss att vi skulle nå så högt som 90 procents materialåtervinning av plast förlorar vi tio procent per användning, på grund av en försämrad kvalitet eller svinn. Då måste vi tillföra tio procent ny plast varje återvinningsloop. Det betyder att vi redan efter sju loopar har förlorat hälften av det ursprungliga materialet, till slut har vi tappat allt. Om vi antar 70 procent återvinning, vilket även det är högt men mer rimligt, så har vi tappat 50 procent redan efter två användningar. Och med tanke på att vi använder plast i många kortlivade produkter är detta ett stort problem.

Är det ens möjligt att använda plast i en cirkulär ekonomi?

– Generellt ska plast helst användas i applikationer där det verkligen behövs och framförallt i större produkter som har långa livscykler och används i stora volymer, som fordon och byggnader. Då blir det intressantare att materialåtervinna. Små produkter är lättare att tappa bort i ett system än stora.

Idag använder vi också alldeles för många sorters plaster. Det försvårar materialåtervinning eftersom tillverkare vill ha material med en garanterat jämn kvali­tet och med specifika egenskaper.

Bild: Materialflöden för plastförpackningar i världen

Stäng

Hur skulle en hållbar plastanvändning kunna se ut? Vad är viktigast att förändra?

– Det finns tusentals plastsorter idag. Vi måste få ner antalet plaster och inte heller blanda plaster i samma produkt. Det skulle ge större volymer och underlätta återvinning.

Vi måste också tänka om vi verkligen måste använda plast? Kan vi rentav ha förpackningar som är mer träbaserade? Är det alltid nödvändigt att se hur maten ser ut i förpackningen? Kan vi använda produkter som vi återanvänder? Är det nödvändigt att vi ska kunna köpa mat som håller sig i flera månader eller är det bättre att vi köper mat när vi verkligen behöver den.

Plast kan ha en viktig funktion även i framtiden i vissa applikationer för att ge livsmedel längre hållbarhet. Men om vi bestämmer oss för att använda ett långlivat material i en produkt med kort livslängd, måste samhället ställa höga krav på dessa plaster. Vi bör använda en plast som inte är så farlig för miljön, kanske nedbrytbar plast. Inom det området behövs mer forskning.

Vilka åtgärder behövs för att nå en ­hållbar plastanvändning? Vilka ­lärdomar har ni gjort inom Mistra REES?

– Företagen måste lära sig att tänka i flera användningscykler, inte bara hur man billigast producerar och levererar en produkt. Företagen måste ta större ansvar för hela livscykeln för både produkten och dess material, det kan många gånger röra sig om flera användningsloopar. De måste se över och anpassa affärsmodeller och produktutveckling. Ett bra exempel är livsmedelsbranschens retursystem för plastlådor och plastpallar – Svenska retursystem. Retursystemet bidrar till att ersätta förpackningsmaterial, dessutom är plastlådorna lätta att tvätta och därmed att återanvända i många användningscykler.

Även samhället måste ta fram policyer som stödjer utvecklingen. Idag finns exempelvis krav på att märka plastkomponenter över en viss storlek. Den märkningen är många gånger irrelevant, eftersom produkt­erna ändå hackas sönder eller bränns vid återvinning. I princip ingen omhändertar produkten manuellt och det kommer aldrig vara en hållbar hantering. Istället bör samhället rikta sina insatser mot att påverka produkternas utformning och vilken typ av plast som används.

läs mer om Återvinning

visa
göm