Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

2. Vardagens val

Familjen som plastbantar

Går det leva med mindre plast? Familjen Dybeck/Cederlund i Kungsbacka har undan för undan valt bort onödig plast ur sitt vardagsliv.

Bild – Andreas Cederlund och Emelie Dybeck med en anka i recyklad plast.

Stäng

Jag vet att plast är ett superbra material om det används på rätt sätt. Men den här slit-och-släng mentaliteten, den behöver vi ändra på, säger Emelie Dybeck.

Emelie och hennes man Andreas Cederlund har länge funderat över den moderna människans livsstil och plastkonsumtion. De menar att den är ohållbar, men hur ska de göra för att själva leva så hållbart det går? Ett steg är att de tänker sig noga för innan de tillför mer plast i sitt hem.

– Vi gör vad vi kan. Det går att ta bort onödig plast, säger Andreas.

Vi gör en rundvandring genom det rymliga huset i det lilla samhället Åsa i Kungsbacka kommun där de bor med barnen Alfred 8 år, Nils 5 år och Sally 2 år. I kökslåd­orna ligger trä- och metallredskap, de är slitna men de fungerar. Plastfolien har de ersatt med tygbitar impregnerade i bivax, och plastpåsar har bytts ut mot rejäla väskor.

– Hållbarhet handlar också om att använda saker länge, framhåller Emelie.

Barnens lekrum då? Går det att ha ett lekrum utan plast? Inte riktigt, men familjen väljer ändå bort plast där det är möjligt och framförallt så undviker de att ha leksaker i överflöd. Bara det som används får vara kvar, resten skänks eller säljs. När första barnet Alfred föddes valde familjen att satsa på tygblöjor, dels för att det blev billigare och dels för att vanliga blöjor till stora delar består av plast.

Svårt att bli av med plasten i ett hus

Att bygga huset utan plast var en dröm familjen Dybeck/Cederlund hade, men den visade sig svår att följa fullt ut. Visserligen är inslagen av lärkträ påtagliga överallt från takbjälkar till fönstersnickerier. Men plasten runt isoleringen i husets tak kom de inte ifrån. Andreas Cederlund pekar upp mot taket och berättar:

– Jag kollade om det fanns andra varianter, men det var svårt att hitta alternativ.

Plastbantningen och hållbarhet är idag en självklar del av familjens liv, och Emelie har funderat mycket på hur det kommer sig.

– Ända sedan jag var liten har jag varit intresserat av miljön. När de ekologiska bananerna kom tyckte jag att det var spännande. Och den första ekologiska mjölken. Min pappa bygger hus och har ett hållbarhetstänk, så jag har väl vaggats in i det.

Hennes man Andreas har mer dragits in i det. Men även han är kritisk mot konsumtionssamhället och ryggar inför att ta en plastpåse i affären. Även om han vet att papperskassar kanske har ännu större koldioxid avtryck.

– Det är svårt att göra rätt, konstaterar han.

Men vad krävs det av en modern svensk familj för att leva hållbart? Måste man kliva utanför normen och vara extrem?

– Visst, jag är kanske lite extrem och jag kan uppfattas som jobbig i min omgivning, men jag tar det, jag tycker att de här frågorna är så viktiga att det är värt att framstå som lite obekväm, säger Emelie.

En bil i blå plast rullar in

Plötsligt rullar en lekbil in i familjen Dybeck/Cederlunds vardagsrum. Den är i blå plast med gul ratt och i förarstolen sitter en glad och småskrattande Sally. Bilen är en av favoritleksakerna och den har vandrat från barn till barn i familjen.

– Jag kan tänka mig plastprodukter om de verkligen fyller en funktion. Det värsta är saker som inte används. De försöker jag rensa bort, skänka eller sälja, säger Emelie.

Emelie och Andreas vet att plastproblemet är dubbelt. De vet att plast gör att grönsakerna i butiken ­håller längre, att bilarna blir lättare av det och drar mindre bränsle. Att stora installationer i samhället består av plast.

– Plasten kommer vi inte undan, säger Andreas. Vi måste bara lära oss att ha ett annat förhållande till den. Och till vår konsumtion överhuvudtaget. Det är så himla onödigt att ha plast på plast på plast.

Både Emelie och Andreas tror att en förändring i vanor och attityder är på gång. Och de ser att många makthavare har insett problemet med plasten som skräpar ner haven. 

– De har börjat ta steg, men det handlar om att ha kunskap för att kunna göra rätt val, säger Emelie Dybeck.

läs mer om Vardagens val

visa
göm