Våren 2018 släppte EU-kommissionen en handlingsplan för att minska plastens miljöpåverkan. I den kan man bland annat läsa att alla förpackningar antingen ska vara återanvändbara eller återvinningsbara år 2030, att engångsanvändning av plastföremål ska begränsas och mängden tillsatser av mikroplaster i kosmetika, färg och tvättmedel ska vara lägre.

För att lyckas krävs det fler standarder inom plastområdet, inte minst för plaster som är tänkta att användas om och om igen.

Syftet med standardisering är att förenkla verksamheter i samhället. Så fungerar det också inom många områden i samhället idag, till exempel hade det varit absolut omöjligt att rulla ut ett fungerande globalt 5G-nät utan långtgående standardisering.

Alternativt, ingen samordning av teknisk utveckling, leder till att alla aktörer drar åt olika håll och att utvecklingen både kommer att halta och spreta.

Så ser verkligheten ut inom plastområdet idag. Eftersom det har funnits få standarder har vi idag tusentals olika plastsorter vilket gör det nära nog omöjligt att få till ett fungerande återvinningssystem.

Johan Dahlgren, projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS, menar att vi måste arbeta för tydligare definitioner kring plast i en cirkulär ekonomi. Målet är att alla aktörer i värdekedjan ska använda samma terminologi, bland annat för att kunna jämföra och utvärdera resultat.

Standard kan definieras som en gemensam lösning på återkommande problem. Och som ett sätt att undvika missförstånd och för att vi ska slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång.

Enligt Emma Lindahl, projektledare på SIS, behövs standarder för att säkra jämna inflöden av material som ska återvinnas, vilket i sin tur är nyckeln till högkvalitativa utflöden. Det låter enkelt, svårigheten är att man måste ta hänsyn till vilken typ av plast det är, kemikalieinnehåll och en hel del andra parametrar. Med standarder skulle det bli enklare att ta tillvara plastresurser på bästa sätt. På så sätt kan läckage av material ur återvinningsflödet minska, och mängden återvunnet material öka.

Vägen till standarder kräver ett hårt arbete. Det förutsätter samarbete och samförstånd mellan företrädare för producenter, konsumenter, handel och olika samhällsintressen. Inte bara nationellt, det viktigaste arbetet sker internationellt.

Vinsten med väl fungerande standarder är inte bara ökad lönsamhet för företag, lika viktigt är att det bidrar till ökad säkerhet för individer och samhälle. Det kan även främja innovationer och bidra till att produkter når en större marknad. Det ger också en möjlighet att påverka hela värdekedjan.

Plast är en global industri och för att få den till att bli mer hållbar krävs effektiva internationella ­standarder. Att ett land eller några aktörer tar initiativ räcker inte, alla måste jobba på samma sätt och ha samma regler för att det ska fungera effektivt, säger Mattias ­Lindahl på Mistra REES som även menar att standarder är en förut­sättning för en övergång till en mer cirkulär ­ekonomi.

Sverige har fått ansvar för en internationell arbetsgrupp för standarder inom området plaståtervinning. Ett tiotal länder har redan visat intresse för att delta i den internationella arbetsgruppen, däribland Tyskland, Kina, Frankrike, Indien och USA. Standardiseringsarbetet kommer att fokusera på mekanisk och kemisk återvinning inklusive de steg som kommer precis före återvinningen. Lyckas de ökar möjligheten att använda återvunnen plast, vilket i sin tur leder till en mer hållbar plastanvändning.