Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

5. Vägar framåt

Banker och
förvaltare viktiga
för en hållbar
plastanvändning

Investerare har ett medansvar för att vi alla ska få en hållbar framtid. När de väljer vilka som de ska köpa aktier av eller låna ut pengar till styr de även utvecklingen.

I över 25 år skickade rika västländer mycket av sitt plastavfall till Kina, men i början av 2018 satte ­landet plötsligt stopp för importen. Beslutet kom med kort varsel och hos de företag och länder som hade vant sig vid att kunna dumpa sitt plastavfall långt borta i fjärran öster uppstod en tydlig panik. Hur skulle de nu ta hand om det problematiska materialet? När även andra asiatiska länder senare meddelade att de inte heller ville ta ansvar för västvärldens plastproblem ökade oron i de länder som hade satt i system att exportera sitt plastavfall.

Det här är bara ett exempel på hur förändringar i omvärlden plötsligt kan skaka om företag, och ställa dem inför en situation som direkt påverkar deras lönsamhet. Långsiktighet och hållbarhet har därför kommit att bli honnörsord inom finanssektorn. Inte nödvändigtvis av välvilja, snarare av nödvändighet. Den som inte har koll på utvecklingen riskerar helt enkelt lägre avkastning på investerat kapital.

MSCI, ett globalt analysföretag med hållbarhetsfrågor i fokus, hör till dem som pekar ut plastavfall som en affärsstrategisk utmaning. Dels opinionsmässigt eftersom nedskräpningen av haven oroar kunder och allmänheten, dels för att de räknar med att det kommer nya kostsamma lagkrav inom området. Analysföretaget konstaterar samtidigt att företag som aktivt möter plastutmaningen kan bli en vinnare.

Även Emma Sjöström, forskare inom Mistra-centret Misum vid Handelshögskolan i Stockholm och biträdande programchef för Stockholm Sustainable Finance Center, menar att plast är en tuff utmaning för företag.

– Plast finns överallt, och det har funktioner som vi behöver samtidigt som vi ska minimera användningen. Dessutom är materialet sällan den primära verksamheten för bolag utan mer något som kommer på köpet inom alla branscher och verksamheter.

Utgå från att plast blir dyrare

Investerare bör utgå från ett antagande om att det kommer att bli dyrare att använda och hantera plast i takt med att regelverk och producentansvar skärps. De måste därför undersöka vad tillverkning och användning av plast betyder inom varje sektor, vilka negativa effekter den skapar och vad som krävs för att minska miljöproblem vid tillverkningen, hälsorisker vid användningen, och nedskräpningen när den funktion plasten har för ögonblicket inte längre är efterfrågad.

– Sannolikt kommer det vara en stor fördel för investerarnas portföljbolag att bli mer resurseffektiva när det gäller plast, och för att komma dit bör investerare stödja innovationer som syftar till att lösa de problem som finns.

En annan fråga, förutom den finansiella aspekten, är enligt Emma Sjöström, om investerare har ett medansvar för att vi alla ska få en hållbar framtid.

– Svarar man ja på den frågan blir det självklart att även lyfta frågan om företagens plastanvändning.

Oavsett bevekelsegrund så är det hög tid för de investerare som inte redan gjort det att fundera på hur företag hanterar plast idag, hur de ser på framtiden och inte minst hur de agerar för att nå det globala hållbarhetsmålet om att vi ska minska mängden avfall.

– Det gäller att förstå vilka företag som är väl positionerade för att hantera nya krav. Exempelvis kom en ny FN-reglering i maj 2019 som tvingar fler länder att ta hand om sitt plastavfall inom landets gränser. Det kan få återverkningar på bolag som tillverkar och använder plast, men även på återvinningsindustrin.

Emma Sjöström menar att det inte bara är i rollen som investerare i noterade aktier som kapitalfinansiärer kan agera. Det kan även göra det i rollen som långivare.

– Investerare pratar gärna om sina ägarstrategier och om hur de kan påverka företagens vägval som aktieägare. När samma institut lånar ut pengar är de inte lika aktiva att ställa krav. Det förklaras ofta med att man inte har samma makt om man inte är en ägare men jag tror att det går att styra utvecklingen i båda rollerna. Även som långivare kan man villkora tillgången på kapital.

Ett hinder för alla olika finansaktörer är att de ofta saknar djupare kunskap om plast.

– Idag har många inom finansbranschen goda kunskaper om klimat- och vattenfrågor, färre har motsvarande kompetens inom plastområdet. Därför kan vi som är forskare inom kapitalförvaltning hjälpa till med analyser om var plasten finns i värdekedjan, dess roll i ett livscykelperspektiv och vilka vägval som är rimliga att göra för olika branscher och företag.

Rådet till fondförvaltare som vill göra en insats är att börja ställa kritiska frågor till bolagen. Ett sätt kan vara att begära att företag gör en plastinventering för att se vilka risker och möjligheter just de har inom området, och hur framtidsplanerna ser ut.

– För varje sektor de undersöker gäller det att analysera var plasten finns i värdekedjan, vilka är riskerna och möjligheterna på både kort och lång sikt, och vad bolagen bör sträva efter. I Japan, som tillverkar näst mest plast per capita, växer intresset inom förpackningsindustrin att ta fram lösningar för att ersätta plast med papper. Även bolag här på hemmaplan har smarta lösningar på gång. Som investerare skulle jag ställa mig positiv till bolag som lägger utvecklingsresurser på det.

Emma Sjöström anser att investerare har ett egenintresse i att hålla koll på hållbarhetsfrågor. Många studier pekar på positiva samband mellan bolagens hållbarhetsprestanda och deras finansiella resultat. Över huvud taget finns skäl att göra en mer långsiktig investeringsanalys än vad som ofta är fallet idag, och då kommer hållbarhetsfrågorna naturligt in.

– Som aktör inom finansmarknaden fyller man en viktig samhällsfunktion, därför kan man inte bara titta på kortsiktig avkastning. Jag tror att det nu är dags för oss att börja prata mer om samhällsansvar igen. Det betyder att vi måste lyfta blicken och se hur kapitalströmmarna på finansmarknaden bör riktas för att framtida generationer ska få en bra tillvaro.

Misum

Stäng

Misum

Misum (Mistra Centre for Sustainable Markets)är ett internationellt forskningscentrum med säte på Handelshögskolan i Stockholm. Centrumet ska bidra med kunskap och utbildning inom hållbara marknader, samt fungera som en mötesplats för forskare, beslutsfattare och företag.

Programmet startade 2015.

Läs mer: www.hhs.se/misum

Investerare möter Mistra-forskare

Även aktiva kapitalförvaltare har insett att plast är ett område som de måste få koll på. Några av dem har gått från tanke till handling och börjat skaffa sig den information de behöver. För att hjälpa dem har Mistra vid några tillfällen sammanfört personer från finansbranschen med forskare knutna till Mistra-programmet STEPS. Både med aktörer på den svenska finansmarknaden och med investerare knutna till PRI, ett internationellt nätverk av investerare som arbetar för en ökad finansiell hållbarhet.

En av dem som fick en möjlighet att träffa och diskutera plast med aktiva Mistra-forskare var Maria Nordqvist från Lannebo Fonder.

– Vi kan inte vara experter inom alla områden och därför är det bra för oss att få träffa dem som verkligen kan något om plast, ett material med både för- och nackdelar och som berör de flesta företag i någon form. Det här är en typ av informationsutbyte jag gärna skulle vilja se mer av.

Hon får medhåll av Ellinor Hult, som arbetar som fondförvaltare på Öhman.

– För att komma fram till vilka företag vi ska satsa på använder vi oss både av en negativ process där vi väljer bort investeringar som vi bedömer är tveksamma, och en positiv där vi väljer ut bolag som kan vara intressanta. I det arbetet är kunskap om plast viktigt. 

På ett plan blev mötet ändå något av en besvikelse för de båda investerarna. De fick inte något facit för vad som är rätt och fel i plastens värld, mer en insikt om att vad som är bra och dåligt inte alltid är självklart. 

– Kanske förvirrade vi mer än skapade klarhet. Eller rättare sagt, vi gav dem en sanningsenlig bild av hur komplex frågan om plast är. Men förhoppningsvis fick de ändå några nyttiga lärdomar med sig hem, säger Lars J Nilsson, professor vid Miljö- och energisystem på Lunds universitet och aktiv inom Mistra STEPS och en av de forskare som har varit med på mötena.

Ellinor Hult säger att hon fick ut mycket av mötet med plastforskare. Inte minst ny kunskap och hjälp att formulera kontrollfrågor som hon kan ha med sig när hon möter företag för att se om de är medvetna om de risker som finns med plast. 

Maria Nordqvist trycker på att hon fick en insikt om att det inte finns en enda enkel lösning när det gäller plast.

– Tidigare trodde jag att om vi bara får bioplaster är alla problem lösta. Nu inser jag att det inte är riktigt så enkelt. 

Investerares makt är stor

Lars J Nilsson anser att mötet med investerare var fruktbart även för de forskare från Mistra STEPS som var på plats. 

– Vi brottas ofta med frågan om vilken roll investerare har i omställningsprocessen. Är de bara följare eller formar de framtiden med de investeringar de väljer att göra. Personligen tror jag att fondförvaltarna har en stor makt.

Gemma James, som arbetar inom det internationella nätverket PRI, har även hon deltagit i möten med forskare knutna till Mistra STEPS.

På en punkt är hon lika tydlig som sina svenska kollegor; investerare måste lära sig mer om plast.

– Det är bara genom ökad kunskap vi kan få till en övergång till en mer cirkulär ekonomi. Inom plastområdet handlar det dels om vilken riskexponering företag har gentemot plast, dels om att hitta de möjligheter som finns i materialets värdekedja.

Enligt Gemma James måste företag hantera två olika risker. Det ena är kommande regleringar som kan bli ekonomiskt betungande, det andra är uppkomsten av rykten, sanna eller osanna, som företagen sedan tvingas att anpassa sig efter.

– Investerare som är engagerade i plastfrågor har en större möjlighet att bedöma riskerna vilket i sin tur ökar förutsättningarna för dem att skapa ett långsiktigt värde.

Övergången till en cirkulär ekonomi kan även innebära ökade investeringar i form av innovationer, teknik och infrastruktur, något som investerare med rätt kunskap kan dra nytta av. Finanssektorn kan även bidra med lösningar genom att uppmuntra företag att öka sina ansträngningar för att få fram återvinningsbar plast och en ökad användning av återvunnet material.

PRI har inrättat en arbetsgrupp, som har fått namnet Plastics Investor Working Group, som består av 29 finansiella aktörer som gemensamt förvaltar 6 miljarder dollar. Gruppens mål är att bygga upp kunskap och förståelse inom området för att på så sätt skapa strategier och engagemang.

Ingen kan lösa plastproblemet på egen hand

Det Gemma James framförallt fick ut av mötet med de svenska forskarna var att ingen kommer att lösa plastproblemet på egen hand.

– Men även att en minskad användning av plast kan leda till en ökad användning av andra resurser. En övergång till en mer hållbar plastanvändning kräver därför flera olika lösningar.

Internationellt kan man nu allt oftare höra företag och investerare tala om plast. Inte sällan om att plastanvändningen både måste minska och bli mer hållbar. Ett exempel är rapporten ”The New Plastics Economy – Catalysing action” som Ellen MacArthur Foundation presenterade 2017 på World Economic Forum i Davos.

Rapporten, som har godkänts av över 40 ledande företag inom den globala plastindustrin, slår inledningsvis fast att plast har blivit en integrerad del av vår globala ekonomi. Sedan att plast, trots sina obestridliga fördelar, har betydande ekonomiska och miljömässiga nackdelar. Men slutsatsen är att lösningen på alla utmaningar som finns kräver att hela det globala plastsystemet omprövas.

Rapporten innehåller bland annat tre olika strategier för att kunna öka återanvändningen och återvinningen av plastförpackningar till 70 procent, från dagens 14 procent. Andra konkreta åtgärder som företagen som har undertecknat aktionsplanen pekar på är behovet av innovation och design för att öka återvinningen av plast.

Fakta: hållbara investeringar

Stäng

Fakta: hållbara investeringar

Hållbara, eller ansvarsfulla investeringar, är ett samlingsnamn för en rad olika arbetssätt som investerare använder för att ta miljö- och samhällsansvar i sina investeringar.

Vanliga metoder i fonders hållbarhetsarbete:

Fonden väljer in bolag utifrån specifika kriterier för miljö, sociala och/eller affärsetiska frågor. Analysen av bolagens arbete med hållbarhet är i detta fall avgörande för valet av bolag i fonden. Vissa av dessa fonder har ett speciellt hållbarhetstema, till exempel vatten eller miljöteknik.

Fonden väljer bort vissa bolag. Det kan t.ex. handla om att man väljer bort företag inom vissa branscher som vapen, tobak, alkohol, spel eller pornografi.

Fonden använder sitt ägarinflytande för att påverka bolag i hållbarhetsfrågor. Det kan handla om att ställa krav på en mer miljövänlig produktion eller på bättre arbetsvillkor i fabrikerna.

läs mer om Vägar framåt

visa
göm