Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

5. Vägar framåt

”Alla måste vara
med om vi ska
lyckas”

Vi har absolut ett ansvar men att få till en verkligt ­hållbar plastanvändning är ingenting vi klarar på egen hand, säger Johanna Håkansson, Product Compliance & Sustainability Specialist på Clas Ohlson.

– För att klara det måste politiker, företag, privatpersoner och hela samhället, ja alla, vara med och ta ansvar.

Fakta: Många företag är aktiva

Stäng

Fakta: Många företag är aktiva

Även bland andra företag rör det nu på sig. Bland annat har affärskedjan Lidl, som en av de första aktörerna inom dagligvaruhandeln, börjat byta ut engångsartiklar av plast mot produkter av alternativa och återvinningsbara material. Även Duni, som tillverkar servetter och andra engångsprodukter kommer att från 2020 börja fasa ut plast medan Systembolaget höjer priset på sina plastpåsar. Andra konkreta exempel är att Borealis, Sveriges enda tillverkare av polyeten, arbetar för att deras förpackningar ska kunna materialåtervinnas till 100 procent medan snustillverkaren Swedish Match testar en pantlösning för sina snusdosor.

Små steg kan tyckas men möjligen är det början på en trend som i förlängningen kan ge effekt. Samtidigt är det svårt att bortse från att nedskräpningen av haven, oberoende av om det är plast eller något annat material, är en konsekvens av vår konsumtion.

Är plastanvändning en levande fråga inom Clas Ohlson?

– Absolut, du skulle bara höra de diskussioner vi har inom företaget! De handlar ofta om hur vi ska kunna använda mindre resurser, inte minst inom plastområdet. Men det är stora och komplicerade frågor och därför kommer det att ta tid innan våra samtal slår igenom fullt ut i butikerna.

Vilket ansvar har ni för er egen plastanvändning?

– Vi har helt klart ett ansvar. Men den förändrade synen på konsumtion som krävs för en verklig förändring kan vi inte driva fram på egen hand. Ska vi komma dit måste alla vara med och ta ansvar. Det handlar inte bara om ett tungt och tråkigt ansvar som tynger axlarna utan mer om att vi måste lyfta blicken till ett större sammanhang. Komplicerat ja, det är precis vad det är.

Vad gör ni mer konkret?

– Om vi ska ta fram en förpackning börjar vi med att fundera på vilken funktion den ska fylla. Det handlar som regel om att skydda, exponera och ge information om produkten. Dessutom ska den vara utformad på ett sätt som gör att de inte så lätt vandrar ut ur butiken utan att passera kassan.

Nästa steg blir att bestämma vilket material vi ska använda. Handlar det om plast, väljer vi polyeten, polypropen eller PET. Fördelen med dem är att de är möjliga att återvinna och att det finns en efterfrågan på det återvunna materialet. Dessutom undviker vi sådant som försämrar återvinningen. Det kan handla om att välja bort färgad plast, eller se till att vi inte klistrar fast etiketter med besvärliga limtyper. Vi arbetar även hårt med vår egen interna plastanvändning, bland annat har vi skapat ett system för de backar som vi använder på lagret. När de är utslitna smälts de ner och blir till krattor som vi sedan säljer i våra butiker.

Är det skillnad på den plast som används till förpackningar och den som används i produkter?

– Generellt är det svårare med den plast som finns i en komplex produkt, dels för att kraven på funktion är högre dels för att den mest miljövänliga plasten inte fungerar till alla applikationer. Därför måste vi ofta utgå från funktion och sedan göra bästa ­miljöval ­utifrån det.

Nästa svårighet är att det inte finns något fungerande system för återvinning av den plast som är en del av en produkt. Även om det skulle finnas möjlighet att enkelt lämna den plasten till återvinning är det svårt att tänka sig att våra kunder ska ta sig tid att skruva isär produkter med många olika material för att varje del ska hamna i rätt behållare.

Vi samarbetar därför nära med avfallsledet för att hitta fungerande lösningar, parallellt arbetar vi med att göra det lättare att reparera våra produkter. Under de senaste decennierna har intresset för att laga det som är trasigt inte varit så stort, istället har det handlat om att pressa ner priset för att få kunder att köpa nytt så ofta som möjligt. Det är inte hållbart och därför blir jag glad att intresset att reparera saker och ting nu ökar.

Hur viktig är designen för en mindre miljöbelastande plastanvändning?

– Frågor om plast måste komma in tidigt i designprocessen. Men det handlar mindre om att revolutionera produkterna, mer om att hela tiden försöka göra dem lite bättre. Ett sätt kan vara att inte blanda ihop så många olika material. I och med att vi säljer så många saker får även små förbättringar stor effekt.

Om vi ska lyckas är det inte bara vi som företag som måste ändra oss, lika viktigt är att kunderna är med på tåget. Frågan är om de kommer att acceptera produkter som ser lite tråkigare ut för att de ska vara enklare att återvinna?

Vilka krav ställer ni på ­leverantörerna när det gäller plast?

– Vi har vårt stora fokus på de produkter som vi själva tillverkar, där kan vi göra skillnad. Svårare är det att påverka de globala företagen som vi köper märkesprodukter ifrån. Vi försöker diskutera med dem men i det sammanhanget är vi en för liten aktör för att de verkligen ska lyssna.

År 2021 blir det förbjudet att sälja engångsbestick, bomullspinnar och sugrör. Hur påverkar det er?

– Enligt mig som arbetar med hållbarhet är förbudet bra, även om det i sig inte löser alla problem. Poängen med lagen är att de tvingar oss att tänka till. Det är även ett första avsteg från en lång tradition av obekymrad konsumtion. Det är ett intressant trendbrott och kan kanske bidra till att vi så sakteliga kan vända skutan i en mer hållbar riktning.

Finns det fördelar med plast som vi måste värna?

– Plast i sig behöver inte vara dåligt, ibland är det tvärtom. Det är starkt, skyddar produkten och har låg vikt vilket är fördelar vid transporter. Istället är det våra beteenden som skapar problem. Därför måste både privatpersoner och företag börja ta ansvar för både konsumtion och avfall. Och regeringar, presidenter, kungar, drottningar, politiker och alla som har makt. Det kan inte läggas på företag och konsumenter att lösa detta själva.

läs mer om Vägar framåt

visa
göm