Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

3. Bioplaster

Världen väntar på bioplaster

Plast av socker och gräs som inte förstör klimatet. Eller plast av bakterier som fungerar som kolsänka –
är detta avlägsna drömmar eller ligger det inom räckhåll?

De biobaserade plasterna börjar nu komma och det fästs stora förhoppningar till dem. Det som växer i skog och mark ska ersätta 70 år av oljedominans inom plasttillverkningen, och det ska gå snabbt. Nya polymerer ska forskas fram och bli lönsamma, gamla industrikomplex ska ställa om. Ett helt samhällssystem som bygger på oljebaserad råvara ska ändra kurs.

Forskarna inom Mistra STEPS visar att detta är fullt ­möjligt. Men de måste ha industrin med sig, annars händer inte mycket. Dessutom behöver en och annan myt om de biobaserade plasterna avlivas. Bioplasten löser inte alla problem. Den minskar koldioxidavtrycket. Men den gör inte haven renare och är inte svaret på nedskräpningen.

Bioplaster på väg ut från labbet

På Kemicentrum i Lund utvecklas helt nya plaster av träd, gräs, socker och av bajs. Men bioplasten för oss bara halvvägs till den hållbara plasthimlen. I grunden måste vi ändå lösa problemet med att vi så ofta använder plasten en enda gång och sedan slänger den.

Baozhong Zhang räcker fram något som ser ut som en fiskelina lindad många varv runt ett papprör. Linan är en fibertråd tänkt att kunna användas till textiler. Den är utvecklad här på labbet och är gjord på socker, eller lignin från skogsspill. Exakt av vad vill inte Baozhong Zhang berätta, det är lite av en hemlighet.

Plast av koldioxid den stora drömmen

Sjumilaklivet inom polymerforskningen vore bioplaster ­tillverkade av koldioxid. Om det händer blir plast plötsligt en kolsänka istället för att vara en klimatbov. Mistra STEPS programchef Rajni Hatti-Kaul ser kemitekniska utmaningar. Men också stora möjligheter hägra vid horisonten.

Då skulle vi dessutom slippa begränsningarna med att använda skogs- och jordbruksråvaror till att göra bioplast, säger Rajni Hatti-Kaul som är professor i bioteknologi, och som leder forskningen inom Mistra STEPS från Lunds universitet. Plast som kolsänka låter som en dröm, men det finns idag pilotförsök bland annat i Kina som gör etanol på bakterier som äter koldioxid, berättar Rajni Hatti-Kaul. Etanol kan användas som biobränsle, men lika gärna vara en råvara för tillverkning av bioplast.

Forskare: ”Industrin seglar i skyddade vatten”

De som tillverkar byggstenarna till dagens fossilbaserade plaster ­utmanas inte i plastdebatten, utan de kan lugnt segla vidare. Hela frågan har därmed hamnat i knät på konsumenterna. Det hävdar Lars J Nilsson, professor i miljö och energisystem på Lunds Tekniska högskola och forskningsledare inom Mistra STEPS.

Den fossila råvaran kommer i skymundan säger han, vilket är bekvämt både för oljeraffinaderier som producerar plastråvaran och petrokemiindustrin som producerar polymererna.  – De två branscherna sitter ihop så här, säger Lars J Nilsson och flätar ihop händerna framför sig. Han försöker, tillsammans med sina medarbetare vid institutionen för teknik och samhälle vid Lunds tekniska högskola, skaffa ett systemperspektiv på plasten. I den strävan har han noterat att världen fortfarande är en smula yrvaken inför de problem typen av material skapar.

Industrin: ”Vi pekas ut som bovar”

Petrokemiindustrin behöver ställa om från svart till grönt, från fossilt till biobaserat. Men omställningar i industriledet kostar stora pengar och innebär betydande ekonomiska risker.

Det finns en paradox här. Alla säger att vi ska ställa om till biobaserad plast, och det kan man ju säga. Men att göra det är väldigt svårt. Åsa Halldén Björklund är teknisk marknadsutvecklare på Perstorp AB. Hon fortsätter: – Om vi bortser från bioråvaran, som det kan bli brist på, så behöver vi byta ut processer längs hela vägen. Vi kan inte använda befintliga processanläggningar utan måste bygga nya och det kostar miljarder. Det är stora risker involverat i det.