
Våra kläder blir allt mer plastiga
Syntetkläder blir allt vanligare, och det är en utveckling som både ställer till och löser problem. Negativt är en ökad spridning av mikroplaster, positivt är att de ofta är lätta att tvätta och hålla fräscha.
I Sverige köper vi i genomsnitt 13 kilo kläder per person och år. Bomull är den vanligaste fibern i kläder men trenden är att syntetmaterial som fleece, nylon, polyamid, akryl och lycra ökar. Gemensamt för dem är att de räknas som plastmaterial. Att syntetfibrer blir vanligare har en del negativa effekter. En är att de, vanligtvis men inte nödvändigtvis, är producerade av olja. En annan är att de bidrar till en ökad spridning av mikrofibrer. Att en syntetfiber är oljebaserade betyder inte självklart att de är sämre än naturbaserade fibrer som bomull och viskos.
läs hela artikeln

Plastförpackningar minskar matsvinn
Det flesta av oss vill göra rätt, och många gör sitt bästa. Trots det kan det vara svårt att veta ifall det som känns intuitivt bra ändå i många fall kan leda fel. Det hävdar i alla fall Helén Williams, förpackningsforskare på Karlstads universitet.
– När det gäller förpackningar är det intressanta inte vilket material de är tillverkade av, viktigare är vilket värde de skapar.
Det är lätt och rimligt att tänka att det bästa för miljön är att köpa mat som inte är paketerad alls, framförallt inte i plast. Därför har det runt om i världen börjat växa fram förpackningsfria butiker. Att vilja bryta invanda mönster, som att inte alltid ta en plastkasse i butiken, kan vara klokt. Problemet är bara att det som känns rätt inte självklart är det bästa för miljön. Ett område där det blir extra tydligt är förpackningar. – Väger man plastförpackningars negativa miljöeffekter mot den nytta som de gör blir resultatet ofta det motsatta, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
läs hela artikeln

Kasse av plast, papper eller tyg
– vad är bäst?
2017 köpte svenska butiker in 832 miljoner tunna plastkassar. Merparten av dessa är tillverkade av fossil olja vilket betyder att våra kassar har en direkt påverkan på klimatet. Trots det kan plastpåsen ha fått ett oförtjänt dåligt rykte.
Den moderna plastpåsen uppfanns på 1960-talet av Sten Gustaf Thulin vid Celloplast AB. Tack vare sin låga vikt och höga slitstyrka blev kassen en succé som snabbt hittade ut i världen. På senare år har dess stjärnglans falnat betydligt, nu är den snarare en symbol för det ohållbara plastsamhället. Men det är inte givet att plastkassen är den stora klimatboven, det hävdar åtminstone den danska miljöstyrelsen. Utifrån 15 olika miljöaspekter, bland annat klimatpåverkan, ozonpåverkan, giftighet för människor och miljö samt vattenåtgång, har de undersökt plast-, papper- och tygkassar och kommit fram till att plastvarianten miljömässigt är bättre än både pappers- och tygkassen.
läs hela artikeln

Familjen som plastbantar
Går det leva med mindre plast? Familjen Dybeck/Cederlund i Kungsbacka har undan för undan valt bort onödig plast ur sitt vardagsliv.
Jag vet att plast är ett superbra material om det används på rätt sätt. Men den här slit-och-släng mentaliteten, den behöver vi ändra på, säger Emelie Dybeck.
Emelie och hennes man Andreas Cederlund har länge funderat över den moderna människans livsstil och plastkonsumtion. De menar att den är ohållbar, men hur ska de göra för att själva leva så hållbart det går? Ett steg är att de tänker sig noga för innan de tillför mer plast i sitt hem.
– Vi gör vad vi kan. Det går att ta bort onödig plast, säger Andreas.
läs hela artikeln