Ingen kommer undan plasten

Redaktör: Per Westergård
Redaktionskommitté: Rajni Hatti-Kaul, Mistra STEPS, Mattias Lindahl, Mistra REES, Thomas Nilsson, Mistra.
Projektstöd: Andreas Nilsson, Malin Lindgren
Skribenter: Henrik Lundström, Thomas Heldmark, Per Westergård Foto (där inget annat anges): Getty Images
Illustrationer: Typoform
Grafisk form & produktion: Typoform
Tryck: TMG Tabergs
Producerad på uppdrag av: Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sveavägen 25, 111 34 Stockholm, mail@mistra.org, www.mistra.org
twitter: @mistraforskning

Innehåll

Inledning

Ska vi bejaka eller bekämpa plast?

Plast har två ansikten, och de ser ofta helt motstridiga ut.

Många ser något billigt och fult, och när de tar orden ”plastig känsla” i sin mun blir klangen tydligt ogillande. Att plast oftast tillverkas av olja och därmed kan driva på klimatförändringarna gör inte saken bättre.

Andra ser ett utmärkt material som finns i otaliga varianter med många användningsområden och obegränsade designmöjligheter. Som rätt använt dessutom bidrar till att minska koldioxidutsläppen.

Mistra har genom åren finansierat ett flertal forskningsprogram som syftar till att ta fram ny kunskap om plast, och det ur ett flertal perspektiv. I denna skrift får forskare verksamma inom dessa program, men även andra aktörer inom området, ge sin syn på hur användningen ska kunna bli mer hållbar.

Hur vi ska hantera plast i framtiden är viktigt att diskutera, skriften vill därför bidra med kunskap till alla dem som sätter de politiska ramarna för materialet. Men även peka på några av de frågor som handläggare på kommunerna och de som arbetar med plast på ett företag ställs inför.

Lars J Nilsson, som är aktiv inom Mistra STEPS, sammanfattar de motsättningar som finns:

– Plast är ett jävla problem, men är också ett helt fantastiskt material.

Att plast har gått från att vara något mer eller mindre osynligt till att bli ett av de stora samtalsämnena inom miljöområdet går att förklara, menar Rajni Hatti-Kaul, programchef för Mistra STEPS som är ett forskningsprogram med fokus på bioplast.

– Plast syns. Det gör att problemen sticker mer i ögonen än de bekymmer som finns med kemikalier och energi.

Mistra har genom åren finansierat ett flertal forskningsprogram som syftar till att ta fram ny kunskap om plast, och det ur ett flertal perspektiv. I denna skrift får forskare verksamma inom dessa program, men även andra aktörer inom området, ge sin syn på hur användningen ska kunna bli mer hållbar.

Hur vi ska hantera plast i framtiden är viktigt att diskutera, skriften vill därför bidra med kunskap till alla dem som sätter de politiska ramarna för materialet. Men även peka på några av de frågor som handläggare på kommunerna och de som arbetar med plast på ett företag ställs inför.

Målet om att Sverige år 2045 ska vara fossilfritt ökar kraven på förändring. Ska vi ta oss dit måste landet som helhet se över sin plastanvändning. Att komma bort från olja som råvara är ett steg, men det är inte nog.

Vi måste även fundera på var och när vi använder plast. Och inte minst hur vi kan förlänga livslängden på den plast vi nyttjar, antingen genom att återanvända de produkter vi redan har eller genom att återvinna det material som de är tillverkade av.

Frågan om tygkassar verkligen är ett bättre alternativ än de i plast, blir då rimlig att ställa. Likaså om vi ska behöva åka en omväg för att slänga den plast vi inte vill ha kvar, men som kan få ett nytt liv om den tas omhand på rätt sätt.

Skriften serverar inga enkla lösningar, snarare motsatsen. Eller för att citera vad forskaren Lars J Nilsson sa efter ett möte med investerare som ville lära sig mer om plast.

– Kanske förvirrade vi mer än skapade klarhet. Eller rättare sagt, vi gav dem en sanningsenlig bild av hur komplex frågan om plast är.

Om man ska peka ut ett område där plast alltid är fel så är det när den hamnar där den inte hör hemma. Om plast ska ha en roll i ett framtida mer hållbart samhälle måste vi komma till rätta med nedskräpningen.

Att djur och organismer påverkas när de får i sig plast börjar bli oomtvistat. De kanske inte dör lika synligt och tydligt som vid en akut förgiftning, men att de blir slöare och rör sig långsammare när de får i sig de minsta plastfragmenten kan vara illa nog. Och det är precis vad som händer vilket Tommy Cedervall, aktiv inom Mistra Environmental Nanosafety, har visat i sin forskning.

Sant är att många av oss går till affären och pantar returflaskor av PET-plast, vi sorterar ut plastförpackningar och tar med till någon av de närmare sex tusen återvinningsstationerna i Sverige. Tyvärr blir en väldigt liten del av den plasten till nya produkter. Det innebär en stor förlust. Vi har inte råd, varken miljömässigt eller samhällsekonomiskt, att slösa med ett så värdefullt material som plast.

Cirkulär ekonomi är ett begrepp som används allt flitigare i samhällsdebatten. Ökad resurseffektivitet, att fler material cirkuleras i ett kretslopp och förlängd användning av de produkter vi köper skulle betyda mycket för att minska plastens miljöpåverkan.

Möjligheterna för plasten att spela en konstruktiv, rentav oumbärlig roll i ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle är stor. Det menar åtminstone de företagen som förser oss med våra plastprodukter.

– Det är inte plasten som är fel, snarare hur vi använder den, säger Linda Zellner som är innovationschef på Perstorp. Företaget som skapade den första svenska plasten för drygt 100 år sedan. Då med den skånska bokskogen som råvara.

Många anser att dagens oljebaserade plast på sikt kan ersättas av biobaserade plaster. För klimatet skulle det definitivt vara bättre, men när det gäller andra aspekter är det mer tveksamt om de gör så stor skillnad. Fortsätter vi att dumpa plast i naturen spelar det ingen roll om råvaran är svart eller grön.

– Plastindustrin har utvecklats under närmare ett sekel, medan vi fortfarande är i barnstadiet. Men det finns en potential att ersätta den fossila oljan med biobaserade material, säger Baozhong Zhang, forskare som är aktiv inom forskningsprogrammet Mistra STEPS.

Om företag verkligen ska bidra till en hållbar utveckling måste de se över sin plasthantering. Samma sak gäller offentliga upphandlare och inköpare på företag, om de inte gör rätt från början blir slutresultatet aldrig bra.

För att få fart på utvecklingen måste företag med nya djärva idéer få tillgång till riskkapital. Hur ska investerare och finansmarknadens aktörer agera i ett landskap där de inte känner sig hemma. Ska de bara vara följare av utvecklingen eller kan och bör de driva på för en mer hållbar plastanvändning.

Fakta – om plast

Stäng

Fakta – om plast

Plast är inte ett enhetligt material, det är många olika sorter med olika egenskaper.

I praktiken betyder det att plast kan vara såväl stenhård och oböjlig som mjuk och flexibel. En del är färglösa och andra kan färgas i vilken kulör som helst. En del plaster är kemikalie- och värmetåliga medan andra smälter redan vid låga temperaturer. Några är anpassade till användning i tuffa miljöer medan andra är godkända för användning ihop med livsmedel.

Att plast kan ha så många olika egenskaper gör att det idag användas nästan överallt. Det är materialets styrka, men också dess svaghet. Plast är även, relativt till många andra material, billigt att tillverka. Det har ytterligare bidragit till att plast har blivit ett material som vi sliter och slänger snarare än att värdera högt. Det har gjort att vi sällan har funderat på att den plast vi brukar ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas.

Plast kan även tillverkas av olika råvaror, idag dominerat olja men olika typer av biobaserade plaster antingen finns eller är på väg ut på marknaden.

En fördjupad faktaruta om de vanligaste varianterna av plast och en ordlista som förklarar de viktigaste begreppen hittar du längst bak i boken.