Efterfrågan är det enda som kan lösa plaståtervinningen på sikt. Ökad insamling, att skapa bättre kvalitet och att åstadkomma en effektivare sortering räcker inte. Om det inte finns kunder som efterfrågar produkterna står vi med högar av välsorterad plast som ingen vill ha!

Det säger Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett, en av världens största golvtillverkare och en stor leverantör av PVC-golv till svenska byggnader. Bolaget har nyligen introducerat en metod att återvinna använda golv. Den nya metoden innebär att använda golvmattor, tillverkade 2011 eller senare, samlas in och transporteras till fabriken i Ronneby. Här finns en anläggning som tvättar plastmattorna rena och sedan maler ner dem till granulat som sedan används som råvara i tillverkningen av nya PVC-golv. Ett cirkulärt system, utan att tumma på kvaliteten, säger Tarketts hållbarhetschef Dag Duberg stolt.

– Vi kan producera lika bra mattor, utan downgrading. Vi åstadkommer en sluten loop av materialet och ersätter jungfrulig plastråvara, säger Dag Duberg.

Anläggningen i Ronneby kan enbart ta emot Tarketts egna homogena plastgolv, men de används i stora mängder i sjukhus och på skolor och i andra offentliga miljöer. Än så länge har dock bolaget bara kunnat få tag på enstaka använda golvmattor.

– Vi vill ha varenda kvadratmeter golvmatta som rivs ut. Den stora flaskhalsen än så länge är att hitta plastmattor som lagts efter 2010. Det är ovanligt att golv och byggnader renoveras efter så kort tid. säger Dag Duberg.

Tarkett har arbetat länge för att öka materialåtervinningen. Under flera decennier har man återvunnit installationsspill – remsor som uppstått vid mattläggningar i samband med renoveringar och nybyggen runtom i Norden. Totalt har man den vägen samlat in cirka 375 ton PVC-plast per år – motsvarande 100 000 kvadratmeter färdigt golv.

– Men den stora potentialen är att ta hand om gamla golv, säger Dag Duberg.

IVL har räknat ut att det totalt i svenska byggnader ligger omkring 145 miljoner kvadratmeter PVC-mattor. Det motsvarar 500 000 ton plast, säger Dag Duberg.

Plast är ett vanligt golvmaterial i svenska hus och byggnader, bara trä är vanligare. Och de allra flesta plastgolv är tillverkade av PVC – vilket är den vanligaste plastsorten i byggsektorn. Årligen installeras ungefär sex miljoner kvadratmeter golvmattor av plast i Sverige. Lika mycket rivs ut varje år. Dessa utrivna mattar har i första hand transporterats till förbränning. Även med en varsam, selektiv, renovering fastnar lätt rester av spackel och lim på mattorna, ämnen man inte vill ha in i produktionen.

För att utveckla sin nya anläggning har Tarkett deltagit i olika forskningsprogram, bland dem Mistra Closing the loop. Enligt Dag Duberg är det dock främst ett målmedvetet internt FoU-arbete som ligger bakom den nya metoden.

– Vi tror på principerna bakom en cirkulär ekonomi, och vi jobbar medvetet med materialåtervinning. Att återvinna produktionsspill är ett steg på vägen, men den stora visionen för oss är att ta hand om alla våra gamla plastgolv, säger Dag Duberg på Tarkett.

– Ur ett globalt perspektiv är Tarkett en liten aktör, men vi vill vara en förebild. Fast det vi gör måste vara kommersiellt gångbart.

Återvinning av PVC-golv minskar behovet av jungfrulig plastråvara och därmed behovet av fossil olja. Dessutom minskar utsläppen av koldioxid – motsvarande cirka 2 ton koldioxid för varje ton återvunnen golvmatta. För Tarkett är den cirkulära visionen också ett sätt att trygga framtida tillgång på råvaror.

– Kan vi hitta en råvarumarknad som inte är beroende av jungfruliga material är det en fördel. Det ger oss som företag en mer förutsägbar framtid.

Dag Duberg konstaterar att råmaterial, framför allt olja, under en stor del av 1900-talet blev allt billigare, men att det förändrades efter millennieskiftet.

– Råvarupriserna stiger och fluktuerar mer än tidigare. Oavsett om det beror på politisk osäkerhet eller oro för klimatet finns idag inget trovärdigt framtidsscenario som säger att oljan kommer att bli billigare. På sikt kommer det enbart bli dyrare och dyrare att vara beroende av fossila råvaror.

En stor utmaning för Tarkett att nå sin vision om att producera och återvinna plastgolv i en cirkulär process är tillsatsämnen. Exempelvis innehåller PVC tillsatser av mjukgörande ämnen, som gör den annars styva plasten mer böjlig och hanterlig. Fram till runt år 2000 innehöll Tarketts mattor ftalater – som nu är förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach – och därefter användes fram till 2010 en annan slags ftalat som fortfarande är tillåten, men ändå oönskad.

Dag Duberg framhåller vikten av att varken förbjudna, potentiellt miljöfarliga eller hälsostörande ämnen eller andra oönskade ämnen återvinns och cirkuleras i samhället.

– Normallivslängden för ett plastgolv är 20–30 år. Då var det en annan kemikalielagstiftning som gällde. Vad ansågs vara bra tillsatser då? De ämnen som tillsattes golv då kanske inte ens är tillåtna idag.

Enligt Dag Duberg är ökad efterfrågan på återvunnen plast helt avgörande om man vill uppnå en högre materialåtervinningsgrad av plast. Han efterlyser tydliga styrmedel, exempelvis i form av upphandlingskrav på offentliga byggnader.

– Marknaden måste ställa krav på återvunnet material. Det räcker inte som idag att enskilda kommuner gör det. Drömmen vore att staten via Upphandlingsmyndigheten ställde krav på att alla plastgolv och andra plastprodukter måste innehålla ett visst antal procent återvunnet material.

Dag Duberg jämför med hur politiker har startat en positiv utveckling genom reduktionsplikten för ­bränslen, som för att få säljas måste minska koldioxidutsläppen med en viss andel.

– Upphandlingskrav på återvunnen plast skulle åstadkomma något liknande i vår bransch också. Folk skulle börja undra var man hittar sådant material, och vilka processer som behövs för att tvätta det rent.